Love var min son. Jag grät av glädje när han föddes och jag klippte stolt hans navelsträng. Det var pojken som jag gick på museer med, pojken som jag introducerade naturlivet till och pojken som provade alla typer av idrott. Han växte upp till en högpresterande kille som lyckades med allt han företog sig. En ung man med livet framför sig. I stället tar han sitt liv, 18 år gammal.

I denna bok redogör jag för mitt sökande efter sammanhang. Jag letar mig långt bakåt i tiden för att försöka förstå vem Love var, kartlägger hans sista tid i livet och intervjuar människor han mött. Även om det på ett sätt är omöjligt att förstå försöker jag hitta ledtrådar som förklarar hans beslut att avsluta sitt liv. Tiden efter Loves död är utan jämförelse den mest smärtsamma i mitt liv och jag kämpar för min och min familjs överlevnad, bland annat genom att reflektera över förlusten av Love.

Boken vänder sig till dig som har egna erfarenheter av suicid eller förlust av någon nära. Även om den kretsar kring Love och mig är observationerna och analyserna relevanta för en bred publik. Trots bokens allvarliga innehåll är det flera läsare som vittnar om att den också är ljus och energigivande.

Boken kan fungera som en handbok i sorgbearbetning och kan följaktligen vara ett sätt att förbereda sig inför de förluster, oberoende form, som livet oundvikligen leder till.

Jag skrev denna bok för att hedra Love, det var ett löfte jag gav mig själv mycket tidigt. Hans minne, och därmed han, lever vidare varje gång någon läser och vem vet, kanske utvecklas er vänskap när du gör det?

Örjan Gruden, Loves pappa